Förresten…

Vet inte om jag har skrivit någon gång om att Stina minsann inte led utav 8-månaders separationsångesten som ofta inträffar?
Nae, jag kanske bara tänkte och njöt för mig själv ang. det…?

I alla fall, jag gick runt och var så stolt över att ha en dotter som var så perfekt(!) hade inga problem vid separation, men IDAG, har det varit förskräckligt!
Så fort jag eller Janne har gått så Stina inte har sett oss (vi har städat i huset och därmed farit runt hela tiden) så har hon blivit helt förstörd! Och hennes gråt skar i mitt mammahjärta!

Hemskt!

Men imorn är det en ny dag med nya tag, så vi märker om det var en engångsgrej eller om vi ska behöva leva med trasiga hjärtan, orsakade av barngråt…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0