Sluta-röka-specialist på Kvinnohälsan

Japp, ska träffa en sån idag halv två.
Och har gått och tänkt lite på det där under förmiddagen...
Vilket är egentligen värst? Rökning eller snusa?
Snuset innehåller ju som cigaretter, nikotin, men inget koloxid (eller vad det heter) som tar en del av syrets plats, till bebisen.
Och när jag röker, blir det, om jag ska vara ärlig, >10 cigg om dagen. Snusar jag, blir det >4 prillor om dagen.
Vad är då farligast för barnet?!
När vi var cigarettlösa här hemma, så blev det 4 snus den dagen. Och jag har dem inte inne i munnen lika länge som Janne t.ex. Han har 2 prillor inne, och när de inte smakar något längre, tar han nya. Så han har 1-2 prillor i munnen hela dagen. Förutom när han äter eller borstar tänderna.
Sen tar det ju kanske 5 minuter at röka en cigg, medan jag har en snus i munnen i ca 30 minuter. 30/5=6.
Kan man då räkna som att jag rökt 6 cigg under den halvtimmen??
JAG VET INTE!!!!
Men dessa frågor ska jag ställa till specialisten idag.

Usch, fy och blä

Så har jag känt sedan jag kom hem från jobbet idag halv tre... Har varit däven och nere... Känt mig allmänt pisstråkig.
Och det slog mig att i maj nästa år, så har jag en liten bebis i min famn. Och fick massa ångest över min rökning. Jag skadar mitt ofödda barn - medvetet!
Tog precis kvällens sista bloss när jag  var ute med King, och ska jag vara ärlig, så smakade det inte gott. Så kastade halva.
Imorgon ska jag helhjärtat göra ett tappert försök och inte ta den första ciggen. För två veckor sedan så var jag rökfri i tre dagar. Helt ofrivilligt, eftersom det inte fanns några cigaretter hemma. Så när det krisade och jag klättrade på väggarna, tog jag en snus. Blev två snus den dagen.
Men sen när det väl fanns cigg hemma, så var bara de två första blossen goda, sen smakade det rök och unket. Fick dålig eftersmak.

Och jag ångrar att jag ens började...

Det bästa, men samtidigt det sämsta med "i morgon" är att man får en ny chans, men samtidigt skjuter man bara upp problemet. För misslyckas jag imorn, försöker jag bara dagen efter i stället...


Just nu skriver jag bara massa skit, men om jag ska försöka sammanfatta det jag tycker och känner just nu är;
Jag vill inte detta för mitt barn!

Rökning ökar risken för missfall och plötslig spädbarnsdöd

Det läser man ju lite överallt och det har även min BM sagt till mig. ÄNDÅ finns inte viljestyrkan att sluta helt. För jag är övertygad om att om jag bara BESTÄMDE mig, så skulle det bli lättare. Jag har trappat ner till kanske 4-5 cigg om dagen, vilket är mycket bra, jämfört med hur mycket jag rökte innan... Och nästa vecka ska jag till en "sluta-röka-tant" på kvinnohälsan, och det är absolut värt ett försök! Men det som stör mig mest, är att jag har vetat om graviditeten i ca 2 månader nu, men ändå inte funnit viljan att sluta... Stackars barn.

Sen har jag tänkt på alla dessa stackars mödrar (fädrar med förstås) som förlorar sina barn i plötslig spädbarnsdöd, för det måste ju kännas värre än missfall tycker jag, som ändå har gjort allt! Ätit rätt, inte rökt, snusat, druckigt... Jaa, tagit bort allt som kan bara skadligt för barnet, men ändå förlorat det!
Sen hörde jag på radion att spädbarnsdöd ofta är pga av barnet blivit för varmt och "glömt" att den inte ligger i magen längre, och då slutat andas... Så ett tips där ifrån är att ta bort alla varma kläder när man kommer in, om man varit ute. Bebisen ska heller inte sova på mage (för mig, ganska självklart).

Livet är orättvist ibland...

RSS 2.0